Några utdrag ur diskussionen

Följande textavsnitt är hämtade från: Hög tid för matematik (NCM, 2001), Att lyfta matematiken (Matematikdelegationen, 2004), Bilding och matematik (Lars Mouwitz och Högskoleverket, 2004) och gymnasieskolans kursplan i matematik (2007).

Kunskaper i matematik är oundgängliga för den som vill verka som en aktiv medborgare. Samhällsarkitekter formaterar idag i allt högre grad samhället med hjälp av matematiska modeller och datoriserade strukturer, så behovet av matematisk omdömesförmåga hos den vanlige medborgaren ökar ständigt.

Att tidigt upptäcka och aktivt förhålla sig till starka och svaga sidor i barns och ungdomars kunskapsutveckling i matematik är av mycket stort värde för såväl individen som samhället.

I vardags-, yrkes- och samhällsliv har matematikkunnande visat sig vara en oumbärlig tillgång.

Att lära sig matematik är ett livslångt projekt som börjar redan med spädbarnets lek och prövande.

Att satsa på matematik är också en investering i medborgarskap och demokrati. Matematik är ett av skolans kärnämnen och att ha tilltro till och förmåga att tolka och påverka sin sociala omvärld är oundgängligt för ett aktivt medborgarskap. Många viktiga samhällsfunktioner utformas med hjälp av matematiska modeller och allt fler ekonomiskt komplexa valsituationer hänskjuts till individen. Ett grundläggande matematikkunnande är därför en förutsättning för en reell, och inte bara formell, demokrati.

Matematiken är en förutsättning för stora delar av samhällets utveckling och den genomsyrar hela samhället, ofta på ett sätt som är osynligt för den ovane betraktaren.

Företrädare för utbildning, näringsliv och samhälle ger kraftfullt och enstämmigt uttryck för att matematikkunnande är viktigt och att goda, meningsfulla kunskaper är en förutsättning för självförtroende, demokrati, tillväxt och livslångt lärande. Samlade insatser för en långsiktig, hållbar utveckling av matematikundervisningen i skolan både krävs och välkomnas i alla samhällsgrupper och på alla utbildningsnivåer.

Matematik är intimt förbunden med vår förståelse av världen och med samhällets utveckling och framtidsinriktning.

Att kunna matematik är både tillfredsställande och personligen berikande. Vardagslivet genomsyras allt mer av matematik och teknologi. De som har kunskaper i ämnet får på ett markant sätt ökade möjligheter att aktivt delta som medborgare i det demokratiska samhället. Matematiken har blivit allt mer oundgänglig i yrkesliv och för vidare studier. Att stärka medborgarnas matematiska kompetens har det dubbla syftet att stärka demokrati och bidra till att trygga ekonomiskt välstånd.